Möts av en stängd dörr och ljudet av prasslande papper och när man fattar tag i dörrhandtaget skreks det innanför att nej här får jag inte gå in!
Maken sitter och slår in mina julklappar och som den otroligt barnsliga människa jag är så ägs min kropp av en nyfikenhet som är svårtyglad.
Helst av allt vill jag smyga och stå som ett fån och speja i nyckelhålet och jag får verkligen göra allt för att hejda mig själv och min nyfikenhet.
Man vill ju trots allt inte sabba överraskningen på julafton.
Har faktiskt gjort det en gång, och precis som en liten tjuv smög jag upp i natten när hela familjen låg och sov och satt och metodiskt och pillade bort tejpen från flikarna på mina julklappar och tjuvkikade vad som gömde sig under det kitchiga julpappret.
Kan ju säga att den julen förlorade all sin spänning för mig och den var hemskt tråkig....
Och så vill jag ju säga till mitt försvar att jag bara var 7 år gammal och att detta inte hände förra året =D
Sedan har vi ju min storasyster, som även gick under namnet utpressaren när varje jul började närma sig.
Var likadant varje jul, då kom hon och frågade om man ville veta vad hon köpt till en....NEJ!, blev alltid svaret och då kontrade hon alltid med orden: Får jag inte säga vad du ska få så tar jag tillbaka den! Ehhhhh???!!!
Och nu snackar vi inte om när hon var 7 år utan detta hängde med tills hon var över 20!
Så maken får sin tid ifred med julklappsinslagning och jag försöker komma på vad han kan ha hittat på till mig istället genom att titta på formen på paketen, då är det ju trots allt vilda spekulationer och inte tjuvkikning. =)
Over and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar