Translate

tisdag 12 november 2013

Sicka glassar hen har namngett...

Förr i tiden kämpade vi mot kvinnors rätt att rösta, fria färgade människor från slaveri och att vi inte ska bli annorlunda behandlade på grund av då kön, hudfärg och vår sexuella läggning. Folk som stred för att ge våra försvarslösa djur och natur en röst. Herre gud, om Simon Wiesenthal eller Martin Luther King eller Diane Fossy hade sett hur folk beter sig idag, år 2013 så skulle dem skämmas!
I dag sitter folk och ser sig runt i samhället och letar med förstoringsglas efter något som misstänkt kan vara antingen rasistiskt, nazistiskt eller homofobt.
Härom dagen läste jag en artikel om ett färgföretag som blivit anmälda för rasism på grund att dem hade en färgnyans som heter hudfärg.
Och igår var det en artikel om GB:s glass 88:an som tydligen ska vara en nasseglass eftersom någon tolkat siffran 88 som nazisternas symbol för SS...På GB:s lista av rasseglassar finns sedan innan även glassen Nogger Black som någon fick för sig var döpt efter ordet Nigger. Vi har fått plocka bort pepparkaksgubbarna ur luciatågen för dem var ju också rasistiska på något underligt vänster, men mot vem?
Andra pepparkakor? Folk med nonstop klistrat på magen och glasyr i håret?
Ska vi förbjuda färgen Brun? Svart? Vit? Röd? Gul? Har jag glömt någon? Ja, låt oss förbjuda Regnbågen också när vi ändå är på gång, det finns säkert någon som kan hitta något som dem känner sig kränkta av.
Är det allt vi blivit?
Ett gäng kränkta människor som känner oss som utsatta offer?
Har vi förlorat allt förnuft och känsla för humor eller vikten i att ta fighten där den behövs, där den gör skillnad?
Jag beundrar människor som tar tag i obekväma saker, som står upp för dem små och som vågar när alla bara står och tittar på, ni gör skillnad! Inte dem som sitter och märker ord för att få komma med i aftonbladet!
I slutändan när ni tar bort era löjliga förutfattade meningar om varandra så är vi varken hen, hon eller han, varken svart eller vit, gay eller straight, vi är bara människor, det är i alla fall så jag ser mina medmänniskor som jag träffar.
Dem ända som gör samhället rasistiskt är ni som letar efter den i alla vrår, ni förfular dem små sakerna i livet med era tungor och ni svärtar ner synen hos andra.
Misstänker att samma människor som håller på så här är samma som sitter och skickar dagens ris i tidningen för allt och inget, som ringer in till tv och radiostationerna för att klaga över felsägningar och som anmäler reklamen för att någon skojar om det ena eller det andra... Bittra typer som bara ser sitt halvtomma glas framför sig, ni växer i situationer av missämja och negativitet och ni sprider er värre än ett Aidsvirus i samhället. Nä, sluta upp med att leta fel i vårat samhälle, det finns tillräckligt med orättvisor och utsatthet, rasistiska hatbrott och ondska som det är utan att vi ska behöva skapa dem själva. Skicka in en dagens Ros, beröm någon som gör något snällt emot dig i stället, ge någon på gatan en komplimang i stället för en spydig kommentar och ge en kram till någon som behöver den. Ställ upp för den som blir mobbad och stå emot mobbarna, visa din medmänsklighet i stället för att lägga all din energi på att försöka få omvärlden att hitta och se smuts i vår värld. Den är  en kall och hård plats redan, vi som försöker se skönhet och glädje i livet är för få som vi är, gör inte vår skara mindre. Älska mer! Ha som motto att få en människa att le per dag, det är mitt i alla fall och det får mig att må bra inombords!
Nä, nu börjar jag ju låta lite smått frireligiös =)
Jag har sagt det jag ville säga så OVER and OUT

2 män och en hillbilly - Grand theft Auto V - Recension

Det är med djup sorg i hjärtat man sätter sig ner och skriver detta.
Varför så sorgsen undrar du nu kanske?
Jo, det betyder ju att spelet och äventyret är över för denna gången för min del!
Detta spelet var grymt efterlängtat här hemma, så som alla GTA-spel varit sen jag för första gången 2001 hoppade in i flyktbilen med 8-ball och körde mot friheten i Liberty city.
Jag körde taxiuppdrag som en galning mellan huvuduppdragen och kunde stans gator bättre än en Garmin GPS, jag njöt av en frihet som aldrig tidigare skådats i ett spel, en frihet att göra precis vad jag vill.
Jag löpte amok beväpnad med ett baseballrack, där jag förklarade krig mot blåhåriga tanter och korkade gångtrafikanter som på ett eller annat sätt fått mig att krocka min bil och som nu skulle få betala med sina liv för varje buckla som dem åstadkomit i lacken.
Jag Fick till det med prostituerade i baksätet på min bil och jag skrattade och njöt av hela spelglädjen som hamnat mitt i knät på mig.
 Efter GTA III kom då Vice city där jag fick njuta av ljuv 80-tals musik och där jag fick känna mig som Sonny Crockett för en dag med snabba bilar, snabba kvinnor och snabba vassa båtar.
Och nu fanns det något så exotiskt som fordon på 2 hjul!
Wiiii vilken känsla det var när man för första gången gränslade en skrevraket och brände av i 200 km i timmen... Tyvärr blev min första tripp inte särskilt lång, efter typ ett kvarter gör en idiot en vänstersväng och plötsligt flög jag 40 meter upp i luften som en annan crashtestdummie...
Sedan kom spelet som egentligen var menat att ha som 5:ans story, GTA San andreas, men som efter mycket velande fick spelskaparna att inse att fasen, vi är för långt bak i utvecklingen för att klara det här, låt oss tänka om!
Och tur var väl det!
Så i stället för 3 olika spelbara karaktärer fick vi spela som CJ, killen som just flyttat hem efter att hans mamma mördats.
Med CJ kunde man träna för att hålla sig i form, äta för att hålla hälsan uppe, åt du för mycket och tränade för lite så fick du spela som svullo och gjorde du som jag så kunde du spela som mr. universum ;)
Du kunde tatuera dej, köpa kläder allt för att få så hög status i gänget du tillhörde och så kunde du cykla...Jäääääääj!
San Andreas kändes otroligt stort, var som en värld som liksom aldrig tog slut hur långt man än försökte ta sig, sen att det inte fanns så mycket att göra i utkanten av staden där mest traktorer och hillbillies höllt till behöver vi ju inte tala om.
Det var ett spel som jag älskade, men som hade en och annan sak som jag verkligen hatade.
Det värsta av allt var gangwar, det gick ut på att ditt gäng skulle ta över så mycket hoods som möjligt. Visst det var kul, men när det andra gänget ville ha sitt hood tillbaka och du blev messad " your hood is under attack"  mitt i var och var annat uppdrag och när du var på andra sidan stan då blev liksom irritationen bara för mycket.
Och det räckte ju inte att man räddade sina ställen en gång, utan samma kvarter kunde komma om och om igen.... Nä det var en del av spelet jag helst hade sluppit!
Men nu tillbaka till det som jag skulle skriva om, femte delen av denna spelserie!
I den 5:e delen får vi då äran att nu spela som 3 olika karaktärer och ordet olika beskriver dem som huvudet på spiken.
Först ut har vi då Michael, en förtidspensionerad fd bankrånare som bytt ut sitt liv av rånarluvor, hagelbrakare och polisjakter till 15 kg övervikt, poolhäng och Svenssonliv med en otrogen och uttråkad hustru, en son som man med ett ord kan beskriva, FUCKUP, och en dotter som både är slampig och kändiskåt, ja där har ni hans liv i ett nötskal.
Sedan har vi Franklin, en gangbanger som mest av allt vill komma bort från gatan och småhandlarlivet, som vill komma upp sig i brottshierarkin och visa vad han går
för som getawaydriver.
Och sist men inte minst så har vi Trevor, allas vårt Psykfall, som man trots hans mordlystnad bara inte kan låta bli att älska.
Han får Hannibal Lecter att framstå lite som Mrs Doubtfire i det hela, men han har en rakhet, en ärlighet som man njuter av och varje gång han får ett raserianfall sitter man och flinar och undrar vad fasen han ska ta sig till.
Sällan lyckas ett spel skapa en sådan karaktär som sätter ett sådant avtryck som just Trevor gjorde.
Och aldrig förr har en spelkaraktär av den manliga slaget vaknat upp i ödemarken endast iförd en kort babydollklänning..;)
I 4:an älskade jag den där träningsfreakpajasen Brucie Kibbutz, kunde garva som ett barn bara han öppnade truten så ja, jag är väl rätt lättroad kanske ;)
I 5:an har dem verkligen tänkt på att rätta till allt som man retat sig på i dem tidigare spelen.
För det första bara en sådan sak att ens vapen och ammunition inte försvinner varje gång man dör??!!! Wiiiiiiii!! Hur förbannad var man inte i dem andra spelen varje gång man vaknade på sjukhus och man var strippad på alla sina vapen som man samlat på sig och all ammunition? Nu får man behålla varje liten pinal som man köpt sig! Ända gången man blir av med något är om du blir gripen av snuten och då är det din ammunition som du blir av med, så lös det enkelt! Var inte en loser som åker fast!
I spelet har du nu även 2 garage, ett stort som rymmer upp till 3 bilar där du kan sätta dina finbilar som du förhoppningsvis pimpat redigt och rejält och för dyra pengar.
Sedan har du även ditt garage utanför ditt safehouse där du har plats för ytterligare en bil.
Sedan har skaparna till detta underbara spel tänkt på ytterligare en sak och det är att införa checkpoints i uppdragen! Wiiii nummer 2!
Så blir du dödad så behöver du inte åka och köpa nya vapen, köra 2 ½ timme i bilen för att ta dig tillbaka till där uppdraget ska vara och göra om hela uppdraget utan du kan börja en liten bit tillbaka.
Detta är en av orsakerna som du antagligen kommer muttra för dig själv att fasen vad kortare detta spelet är än 4:an. Nope, min vän! Det är inte kortare, det ända är att du slipper all jäkla dötid då du färdades om och om igen för absolut ingen nytta alls!
Ytan i 5:e delen är stor, och det finns liksom alltid något att göra, om det så är att hjälpa en främling i nöd eller om det så är att slå några set i Tennis, det tar inte slut med den vanliga storymissionen.
Uppdragen är varierande och du kan byta karaktär när du känner för det smidigt genom bara en knapptryckning.
Bilkörningen sitter som ett smäck, och precis som i San Andreas så utvecklas du till det bättre hela tiden ju mer du övar. Kör du mycket bil så blir du en bättre bilförare och springer du mycket får du även bra stamina/ kondition och skjuter du mycket så blir du träffsäkrare, enkelt eller hur?
Du kan köpa och investera i olika saker, både firmor och aktier för att få pengarna att rulla in snabbare, du kan sporta med allt från tennis, golf och triathlon, ja du kan till och med ta dej ett avslappnande yogapass.
Du kan jaga vilda djur, du kan även jaga badguys för en borgarfirma och ja, det finns som ni märker en jäkla massa saker att fördriva sin tid med.
För dem som det bor en liten Looter inne i som det gör i mig så finns det även något för er, man kan samla bevis, rymddelar och kemiska avfallsdumpningar, du kan även gå med i en sekt om du känner för det! Fridens på er!
Som ni märker är jag helt såld på detta spelet, och aldrig har jag suttit så och önskat att ett spel inte ska ta slut! Så jag får väl erkänna med en gång att jag redan börjat spela om det igen =)
Efter varje uppdrag får du en bedömning, från brons till guld beroende på hur bra du gjorde uppdraget. Det kan vara allt från att göra uppdraget på en bra tid till att plumsa i poolen eller något annat crazy. Detta är tyvärr något man inte vet innan, och där kommer ju det bra:iga in att man kan köra om uppdragen för att putsa upp sina medaljer så att säga. Det finns även ett onlineläge på detta spelet men det tänker jag inte skriva något om.
Varför?
Jo, för att jag bor i tjotaheiti där bra bredband bara är en het dröm och ett fesigt mobilt bredband med en ännu fesigare hastighet är min verklighet.... Behöver jag förklara närmare?
Hmmm, vad kan man göra mer i spelet? Jo, man kan tatuera sig, fixa till sin gubbe hos frisören och även köpa snygga kläder och annat smått och gott.Vapenarsenalen är stor och jag blev förälskad i allt från hagelbrakare till grymma snipergevär! Saknar redan min granatkastare/maskingevär som kändes som något man kunde ha i hyllan bredvid hushållsassistenten och brödrosten.

Jag vill i alla fall varmt rekommendera detta spelet!
Betyg? Har ni inte förstått det redan? En klar 10/10!
Hittar inget att klaga på, det skulle i sådana fall vara att det tog slut på tok för fort!
Så skynda att inhandla nu i en butik nära dig!

Over and out fuckers!







måndag 11 november 2013

Virus.se

Idag var det min första "friska" dag på över 2 veckor! Hurra!
Det har varit 2 riktigt jobbiga veckor som varit fyllda av frossa, feber och hosta och ännu mera hosta.
Jag kom fram till att jag inte varit så här sjuk på över 10 år så i dag var jag överlycklig att få komma tillbaka till jobbet.
Efter ett läkarbesök i förra veckan kom då läkaren fram till att det var ett aggressivt virus jag drabbats av som satt sig på både öron/hals/näsa/ögon  och som då även gav feber i över en veckas tid.
Så denna helgen som var började maken snörvla redigt och rejält trots att jag Holt mig så mycket som möjligt för mig själv när jag varit sjuk för att inte smitta honom som den om tänksamma kvinna jag är och jag började nu oroa mig för vad som komma skall.
Och det har bara blivit värre och värre för honom och ni kvinnor därute vet hur det är att ha med en förkyld man att göra eller hur?
Inte nog med detta så har tydligen vargar uppfostrat honom för att i stället för att använda armbågen att hosta i så använder han hela rummet att hosta i.....
I morses var det min frukost som jag precis fixat mig som fick sig en rejäl dusch när han promenerade förbi....Jääääääj!
2 veckor är tydligen inte tillräcklig lång tid att vara sjuk?
Misstänker att detta är hans sätt att ge tillbaka för att jag smittat honom....Ser allt hur nöjd han ser ut varje gång hans basilusker landar på mig.....
Och vad är då orsaken att han inte håller för munnen när han hostar?
Jo, han hostar ju så mycket och nästan hela tiden så han kan ju inte hålla för varje gång menar han.....Hela helgen har jag gått omkring och sett ut som en läkare som precis ska operera på någon stackare, har nämligen haft på mig ett munnskydd som jag nallade sist jag var inlagd på sjukhuset, men igår blev Diezel lite för ivrig i sitt pussande av mammas tryne att hela skiten gick sönder så jag var då än en gång utsatt för makens basiluskattacker.... Dagen på jobbet gick i alla fall utmärkt, har pillat med mitt skötebarn spelavdelningen hela dagen så nu är där snyggt och påfyllt och jag har njutit i största allmänhet att slippa sjukstugan som råder hemma.
 Och nu ligger jag då plötsligt nerbäddad i sängen med ont i luftrören till tusen och hosta igen....jääääj! Ja ja vad är en bal på slottet??????? Är ledig imorgon i alla fall, så då tänker jag ta mig fasen bara vila, skiter totalt i min inplanerade storstädning! Jobbar som tur var bara en kort vecka, hel dag på onsdag och sedan en kort torsdag för på torsdag då fyller denna kärring 35.......usch vad jobbigt allt blev nu bara jag såg den skrivna siffran =)
Nä, nu ska jag tryna! Tack för att ni orkar lyssna när jag gnäller av mig =)

Over and out