Man är hjälpsam på landet!

Att bo på landet är härligt!
Visst, det har sina nackdelar, men det hade ju stadsboendet också!
Jag stormtrivs i våran lilla bullerby!
På landet hälsar alla bilar som kör förbi, visst kan det bli jobbigt om samma person åker förbi 10 gånger på en dag men jag tycker bara det är mysigt!
Det brukar resultera i att jag har kvar det när jag åker in till stan och därför sitter som en annan idiot och hälsar på alla vi kör förbi vilket slutar med att man får konstiga blickar =)
När vi precis hade flyttat in i huset här och jag stod och packade upp porslin ur flyttlådorna så ringde det på dörren...
Och när jag då öppnade dörren stod det 2 små barn utanför med en skottkärra fylld med potatis och önskade oss välkomna till grannskapet, hur gulligt är inte det?!
När vi bodde i stan hade vi en granne som ringde securitas på oss så fort vi satte på radion, och nu snackar jag på det lägsta..
Han satt och blängde på oss om somrarna i sin pensionärskuvös ( Inglasad balkong för dem som inte pratar Mariska ;) )och kunde rätt som det vara skrika att vi skulle sänka decibellen....
Själv hade han en liten hund som stog och skällde hysteriskt varje dag men det räknades tydligen inte...
Han la i allafall all sin lediga tid som pensionär med att klaga och skriva arga meningslösa lappar om precis allt, och det mest ironiska av allt var att han tog på sig träfracken 4 veckor efter att vi flyttat från lägenheten...( träfrack= gubben gick och dog..) Min andra granne var tydligen livrädd för folk för hon spenderade nog sin tid vid titthålet, öppnade du dörren samtidigt som henne så stängde hon illa kvickt igen och väntade på att du skulle ta hissen innan hon vågade sig ut igen...Smög längst väggarna i trappuppgången och undvek ögonkontakt...Låter som råden dem alltid ger i fängelsefilmer =D undvik ögonkontakt och gör dig själv osynlig för andra...Kanske var hon en före detta kåkfarare mån tro? =D
Här på landet sköter sig folk själva, men man är inte sen med att fråga om nån behöver hjälp.
Senast idag när jag satt och rensade rabatterna kom en äldre man körande förbi vårat hus och tvärnitade när han fick se röran vid tomtgränsen.
Han backade tillbaka och kom ut och frågade om blixten slagit ner, vilket jag skrattande förklarade att så inte var fallet ;)
Då frågade han om vi behövde hjälp med att köra all dynga till tippen.
Vem skulle stanna för att fråga någon det i stan?
Så han hjälpte oss med att ta lite av våran skit till tippen och han ville inget ha för det, men jag stack till han en slant för besväret.
Det kallar jag hjälpsamhet!
Så nu har vi hans nummer så när vinden ska röjas vet jag vem jag ska ringa!
Middagen har just ätits, lövbiff med kryddsmör och whiskeysås,  och nu ska vi mysa lite framför filmen Battleship.
Dagen har sprungit iväg men det känns som om man hunnit med allt som skulle göras.
Ha en trevlig lördagskväll på er!