Bonden som ska se till att hålla vägen skottad utanför hade tydligen tagit sovmorgon så min taxi knappt kunde komma fram som den skulle pga av det underbara vita pudret trillat i högar upp mot nästan 2 dm...
Sen bara fortsatte det...
10 minuter efter öppning på jobbet uppstår problem numero uno, kunder som vill betala med presentkort eller köpa presentkort åker på en nitlott, bara fel medelanden visas. 50 minuter senare störtdyker min kortterminal i min kassa, vilket resulterar i att jag får springa mellan 2 stycken olika kassor nästan hela dagen, kort i den ena kassan och kontanter i den andra.
Vid kontakt med våran helpdesk kommer info att felet är i hela norden... Känns därför inte som om det kommer avhjälpas snabbt.
Sedan var det ju näst intill kalabalik på jobbet med kunder i massor som ville sätta sprätt på sin lönecheck som damp ner på kontot i måndags så det var liksom inte läge för fel på datorer och annan dynga.
Är konstigt att allt alltid ska hända samtidigt?
På hemvägen bestämde jag mig sedan för att springa in och köpa varsin kebabrulle till mig och maken, och vad händer då?
När man står och ska beställa mat kommer någon i personalen framlunkande och säger att dem har stängt...Tydligen stängde dem klockan 16.00...
Fråga nummer 1: Varför har ni inte låst igen dörren? Fråga nummer 2: Varför står det öppettider till klockan 22:00 varje dag och ingen annan information?
Och sedan blev det hemresa med en ny taxichaufför som antagligen var stum, eller bara blyg så in i tusen....10 ord yttrades på dem 35 minuterna vi delade bil.
Hatar verkligen den pinsamma tystnaden som kommer när man sitter jämte vissa personer.
Väl hemma blev det att stå och fixa till middagen och så här i efterhand är jag glad att kebabrullen lös med sin frånvaro, då fick herr Flygande Jacob träda in i stället och han slog senior rulle med en hästlängd.
Misstänker att det kommer bli en kort kväll här hemma innan moi däckar i soffan som jag även gjort varje kväll denna veckan och veckan innan.
Sen min älskade syster yster blev inlagd så känns det som om jag förlorat allt vad kvällspigghet heter, och jag som brukar vara morgontrött vaknar vid
6-tiden varje morgon...
Har svårt att sova, sover oroligt på nätterna och man känner sig rätt sliten för tillfället.
Telefonen går hett på hennes avdelning, vi pratas vid 2 gånger om dagen och jag tråkar säkert ut henne till tusen med alla mina samtal men hon kommer inte undan sin dryga lillasyster.
Jag är ju trots allt bölden.
Och jag tänker fortsätta ringa henne varje dag och säga hur mycket jag saknar henne och hur mycket jag älskar henne, för det är ju det jag gör.
Nu ska min drutten bli bra, hon ska bli frisk och snart ska hon vara uppe på benen och dansa!
Snart så, men tills dess ska hon vila, sova och göra som farbror doktorn säger.
Imorgon ska jag gå på en liten shoppingtur på lunchrasten och köpa en liten muntraupppresent till henne, vad det blir vet jag inte än, men eftersom jag har samma smak som min syster så är hon inte svår att handla till, ska nog hitta nått bra!
Nä, nu ska jag nog krypa i säng med drömmar om att morgondagen bara har goda saker med sig!
Over and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar