Jag följer inga serier på tv:n utan köper i stället dem som jag gillar på dvd/blådisk och just the walking dead fastnade jag skarpt för.
När det utannonserades att det skulle komma ett tv-spel med just samma namn rynkade jag på näsan och tänkte på alla andra dåliga satsningar just filmbranchen gjort när dem ska pumpa ut så mycket pengar som möjligt i samma veva då dem släpper ett licensspel, men som tur är detta inte fallet med detta spel.
The walking dead var från början en serietidning och det är just i den serietidningen det känns som om man tar ett stort kliv in i när man börjar sin kamp för överlevnad i spelet.
Spelet är uppbyggt i 5 episoder och i 1:a episoden får man stifta bekantskap med Lee, mannen som har huvudrollen i detta äventyr.
Lee, en man som börjar sin resa i baksätet av en polisbil, på väg emot Atlanta där han ska få avtjäna sitt straff för det brott han begått, en resa som dock får ett abrupt slut när bilen han färdas i kör av vägen.
Mitt första möte med en odöd i spelet började rätt klumpigt, mycket av den enkla anledningen att man inte kan ändra styrningen till inverted Y, så styrningen är lite spegelvänd, men efter ett tag glömmer man det faktum och snart styr man Lee som om man inte gjort annat =)
Detta är inte ett zoombiesplashspel, visst du får din beskärda del av blod och stampande på odödas skallar så dem krossas som en mogen melon under skosulorna på dig, men detta är ett spel om överlevnad, och då inte bara mot dem horder av zoombies som hotar ta över helt, utan en överlevnad efter mat, medicin och andra överlevare.
Dem beslut du tar är inte bara utan återvändo, det är också dem som formar vad som händer i spelet.
Alla beslut du tar, hur små dem än kan verka har betydelse för hur din omgivning reagerar på dig, på gott och ont.
För folk kommer ihåg en god eller ond gärning, misslyckas du att hjälpa en i gruppen kan du inte räkna med en hjälpande hand från den individen när du behöver det som mest, då du t ex står och har en flåsande hungrig odöd över dig som helst av allt vill göra kebabrulle av dig!
Och ofta ställs du mot det hemska faktum att du slits mellan 2 vänner som behöver räddas, och du kan bara rädda en av dem....
Hur bestämmer man det???
Mycket blir det ju vilka man gillar bäst, men också ibland kommer tanken in, vem har jag mest användning av...hu, hemska tanke =)
Tidigt i spelet får du uppgiften att dela ut matransonerna, en matranson som bara räcker till ett fåtal av dem överlevarna man har i sitt följetåg.
Hur gör man det valet då?
Vilka ska äta och vilka ska svälta?
Själv har jag alltid haft ett bankande hjärta för dem svaga så självklart fick barnen mat först, sedan dem personerna som jag gillade bäst.
Surisarna blev utan =)
Men i detta skedet får du ovänner, ovänner som kan vara dyrköpta i slutändan.
I mångt och mycket så är det snabba val man måste göra genom spelet, du kan inte sitta och fundera för och nackdelar, för när tidsmätaren kommer upp i dialogerna då gäller det att trycka snabbt på det svar man vill ge.
I flera fall tryckte man något helt annat än det man planerat, och det fick ibland ödesdigra följder.
När jag började spela spelet retade jag mig något fruktansvärt på just detta, att det gick på tid och man inte riktigt hann läsa igenom valen, men det är ju egentligen detta som gör att man känner sig utsatt och stressad i en krissituation, valen som kan betyda liv eller död som ska bestämmas på en nanosekund.
Jag kan ju avslöja med en gång att jag älskar detta spelet!
Grafiken får en att tänka på just en serietidning och karaktärerna är mänskliga med alla sina fel och brister men också med sina egna agendor.
I början försökte man vara alla till lags, men det håller inte i längden, man måste tillslut ta ställning och välja sida och det är val som fått en att ligga sömnlös vissa nätter och undra om man gjort rätt val och vad som skulle hänt om man gjorde si eller så.
Det är en gripande berättelse som får en att känna för alla dem man möter i sin jakt efter en plats där dem odöda inte satt sina fötter än, och man sörjer dem som man förlorar på vägen.
Och ännu mer sörjer man när man inser att vissa av dem nu ligger 2 meter ner i jorden på grund av dåliga val man själv gjort.
För varje episode man spelar säger man, fan detta var den bästa episoden, men sedan spelar man nästa och man förundras varje gång hur jäkla bra det är.
Gillar du zoombies? Människoöden? Lite pussel? Stress? Svåra val? Otroligt bra historia? Ja, kompis, då är detta spelet något för just dig!
Så slå dig ner i soffan, öppna upp en flaska iskall bärs och luta dig tillbaka med fötterna på soffbordet och förbered dig på att slåss för ditt liv.
Betyg då? Trodde ni insett det vid detta laget, 9/10!
Nä, nu ska jag börja om från början igen, ska se vad som hänt om jag gjort andra val på min väg ;)
Over and out.
http://www.youtube.com/watch?v=8orhYWe6uI0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar