Ni är inte bortglömda!

Nä, jag har inte glömt bort min blogg, men den har blivit lite lidande medans jag försöker hinna med mitt vanliga jobb, och mitt fotojobb som jag har vid sidan om.
Från och med nu tänker jag titulera mig själv som fotograf, med eller utan utbildning så tycker jag nog att jag är det.
Det är ju genom kameran jag förmedlar mina känslor och nu har jag ju fått mig ett jobb där jag kommer få betalt för mina foton, så ja, då är väl man fotograf? ;)
Nu sitter väl dem där moraltanterna som gått 5 år i fotografskola och sliter sitt hår, men det bryr jag mig inte om! Jag är självlärd på allt jag gör, och om jag får säga det själv så gör jag ett hmmm hyfsat arbete!
Usch vad jobbigt det är att vara svensk ibland, att aldrig våga säga att man är rätt bra på det man gör.
Man får positiv feedback från folk runt omkring en, men ändå så kan man inte säga att man själv är nöjd med det man gör!
Ibland tycker faktiskt jag själv att någon bild man tagit blev riktigt fin, men som alltid synar man allt med ett negativt öga och känner att det inte blev tillräckligt bra.
Ibland önskar jag att jag var lite mer som en av mina kollegor på jobbet, en kille som har ett självförtroende och ett ego i size med en luftballong och som ofta pratar om hur bra han är utan att skämmas, men nä, det är inte jag =)
Skulle vara skönt att känna känslan att man är NÖJD, men den lever nog inte inom mig.
Kanske det är det som får en att jobba hårdare och bara sträva efter bättre resultat därför man aldrig just är nöjd?
Så för tillfället går all min vakna tid åt att försöka komma på idéer och att sedan försöka genomföra dem.
Tyvärr har jag ju inget körkort så jag kan ju inte alltid bara sätta mig i bilen och köra till dem platser jag behöver, så man får hitta på egna lösningar.
Nästa helg är jag iallafall ledig och om vädret tillåter så ska maken och jag bege oss till stranden i denna kylan och fota lite strandbilder.
Jag har fått stor hjälp med rekvisita av min snälla extrasvärmor Monica som sponsrat mig med blommor och pumpor och av min snälla granne Görel.
Maken har fått ställa upp som fotoassistent lite då och då, men just nu är jag on my own, för makens diskbråck är på återbesök och han ligger stand by för tillfället och kan knappt röra sig.
Man är glad att man har så härliga människor runt en som hjälper mig ;)
Idag gick min bakgrund sönder, så en ny har nu blivit beställd och man kan ju bara hoppas på snabba leveranser!
Men det är ju typiskt att det ska hända nu när tiden är knapp.
Dagen till ära har kombinerats med en massa fotanden och även ompysslande av den skröplige maken ;)
Nä, nu ska jag fortsätta med skissandet på mina idéer!
Over and out